När jag vaknade fortsatte jag med mitt uppdrag: läsa alla dagboksinlägg på lunarstorm. Läser allt i omvänd ordning och har nu kommit till sommaren 2002, då jag träffade Fredrik, min första pojkvän. Visst att man kan vara jättekär, men då tyckte jag verkligen att han var hela min värld, det fanns liksom inget annat. Och så skrev jag massa pinsamma kärleksförklaringar i varje inlägg. Är det okej att skylla på att jag var 16? Hursomhelst undrar jag verkligen hur jag tänkte då.. Vi sa att vi älskade varandra typ tre dagar efter att vi hade träffats. Herregud. Och två dagar ifrån varandra var outhärdligt tydligen. Mycket av det jag läste fick mig ärligt talat att vilja kräkas, haha. Men det är väl nåt alldeles extra speciellt med den första riktiga kärleken har jag hört ;P

För alla som vill veta så är jag faktiskt väldigt kär nu också, men denna gång i Dennis, som numera är min sambo :) Och kanske på ett lite mognare sätt, den här gången tänker jag inte offra mig själv och mina vänner som jag gjorde då. Dessutom vet jag att jag kan klara mig själv om det skulle vara så. Det är nog viktigt att veta. 

Jaja, klaga inte. Jag tänkte att jag skulle läsa igenom en massa gamla dagboksinlägg för att ha en anledning att inte gå och lägga mig än. Hursomhelst hittade jag det här inlägget från dec 2002:

det började väl med att jag typ mådde illa. nån sa typ ”du kanske är gravid?” och nästa dag så hade jag helt plötsligt fött fyra barn..
de var inte besvärliga alls. skrek ingenting. sen bara försvann dom helt..
sen så skulle cecilias klass till rådhuset och måla.. de skulle åka tåg dit.. och jag följde med.. tåget åkte inte på räls utan det körde liksom helt vanligt på vägen..
det tog jättelång tid och ingen visste vart vi skulle. jag och cecilia blev jätteless, så vi hoppade av och skulle gå dit istället
vi gick och gick, och så såg det ut som om vi var i krokom, men vi vaqr ändå påväg till stan.. gick förbi onoff som var på fel sida av vägen och en massa skumt..
tillslut blev det natt och vi skulle sova.. vart vi sov vet jag inte.. men ändå..
dagen därpå mötte vi några av hennes klasskompisar som undrade vart vi hade varit igår.. vi gick typ på en lerig strand eller nåt..
sen kom vi fram till en liten stad som liknade typ en grekisk stad, med vita hus och massa små affärer vid hamnen..men det var ändå östersund..
cecilia försvann helt, och jag träffade emilia och johanna.
vi gick in i en liten affär, för vi var så törstiga.. affärsinnehavaren försvann en stund och vi smet in till ett litet rum med vit dörr, typ lager eller nåt.
där fanns det en massa dricka, men så såg jag en till vit dörr, blev nyfiken och gick in dit.. där låg det en massa folk på en hylla iklädda längdskidsutrustning, (bl.a sara och thomas var där, grannar..)
dom hade legat där i flera dagar och var liksom helt uttorkade, det var jätteläskigt..
sen så lyckades nån av oss putta ner nånting från en hylla, och det kom inrusande en massa vakter.. men på nåt sätt lyckades vi ta oss ut på gatan igen, med alla längdskidmänniskor..
sen tog dom bort en massa kameror och jag sa ” va? var det inte mer än så här?” och nån, kanske emilia , svarade ”nej, vi spelade ju in alla sex avsnitt på en gång”
sen vaknade jag.. riktigt läskigt var det..

Haha, det är nog en av de konstigaste drömmar jag har haft. Var alldeles kallsvettig när jag vaknade och kommer fortfarande ihåg hur illa till mods jag kände mig.

Ganska intressant att läsa om ens eget liv ändå, det är lätt att romantisera gamla förhållanden och bara komma ihåg det som var bra, men uppenbarligen mådde jag inte bra hela tiden då heller. Problemen verkade vara ungefär samma som nu, bortsett från trångt boende och jobb/pengaångest. Åtminstone inte i samma utsträckning som nu. 

Nu måste jag snart skärpa mig. Inte konstigt att jag sover halva dagarna om jag inte kan gå och lägga mig.

Och jippi, Pantera har börjat löpa nu också, bara några dagar efter att Zässi slutade. Vi fick några tysta nätter iaf, tack och lov! Pantera bara går runt och åmar sig och skriker och visar rumpan för alla som inte vill se.. Jag tycker hon ser ut som en korv, hon är typ stenhård runt magen, det brukar hon inte vara annars.. Får hoppas att det ger med sig snart, är less på skriken! 

Det blev en promenad ikväll trots allt. Solen kom fram igen, så jag gick den vanliga rundan. Fast baklänges. Konstigt nog känns det helt annorlunda då. Och naturen blir mycket finare när man ser den från andra hållet. Poppade Michael Jackson och Jackson 5 i lurarna, uppiggande och bra. Ska verkligen försöka promenera varje dag nu. Tills jag har råd att köpa träningskort någonstans åtminstone. Jag saknar min favorit body combat, nu har vi inte setts på ett helt år!

Resten av kvällen har spenderats framför tv:n med 2 x Project Runway och 2 x Sex and the city. Onsdagar är bästa tv-kvällen nu i sommar!

Väntar med spänning på att se om vi får lägenheten vi tittade på idag.. Tror knappast att det är fixat såhär en kvart efter sista anmälningen, men jag kan ju kolla ändå :P Får nog vänta en dag eller två skulle jag tro. Har redan börjat måla om den i mitt huvud. Och jag vet inte om man ens får måla om. Tapetsera fick man göra, då borde man väl kunna få måla också? Det går ju mycket fortare och är billigare, så det tycker jag att jag borde få! Ska jag bo där i några år vill jag nog ha fint omkring mig. Dennis sa iaf att han ville fixa ett nytt staket dit, det som var där var... hm, mindre fint, för att vara snäll.

Rotade lite i Emmas brevlåda förut, eller ja, tog in hennes post. Och hon hade minsann fått en liten tidning från h&m, utlovandes 10% rabatt på hela sortimentet i höstkatalogen. Jag har då inte fått någon sådan än, men borde väl få imorgon då. Annars snor jag hennes rabattkod (som om det är olika) när jag ska beställa sen. Måste bara välja ut det jag vill ha mest. Det fanns en hel del. Och jag har kommit på att jag tydligen tycker mycket om vinrött. Hälften av kläderna jag har tittat på där och tyckt varit fina är just vinröda. Så där ser man. Men turkost och grönt är fortfarande högt upp på listan, så don't worry.